Kristendomen och skolan

Jan Björklund, eller Björkis som jag kallar honom för att jag inte kan ta honom på allvar. När han påstod sig vara liberal i slutdebatten trodde jag att jag skulle dö, det var både sjukt och osannolikt roligt på en och samma gång. Ett är i alla fall väldigt säkert, Björkis har en snedvriden dålig självbild. Inte nog med att Björkis har missuppfattat liberalismen, han verkar dessutom tro att hans politik är liberal. Vi tar det igen, liber =frihet. Liberalismen handlar alltså om frihet, frihet för individen. Jag förstår inte vems frihet Björkis tror sig värna om men inte är det individens och framförallt inte elevens. Björklunds liberalism är en liberalism där individen underställs samhällets behov av lydnad och ordning samt skattebetalarnas rätt attfå valuta för pengarna (läs utbildas till jobboch inte för elevens förkovran, samt att arbetare inte får vidareutbilda sig. Skomakare stanna vid din läst.)

Nu senast har Björkis uttalat sig om Kristendomen och kört över skolverket som inte vill särskilja på världsreligionerna. Oscar skriver bra om ateisterna. Men jag vill lyfta det liberala perspektivet på det här. Frihetstanken innebär även religionsfrihet, en tanke som går ut på låta alla bestämma sin religion själv. Att då prioritera kristendomen före andra är att kringgå rätten att själv få välja, för om du lär dig mer om något så lär du välja det. När jag läste religion på högstadiet så läste vi endast om kristendomen, judendom och islam. Inte ett ord om Hinduism eller Budhism. På tre år. Framförallt så lär de vi oss ingenting om kristendomens baksidor:  korstågen, missionen eller kollonialiseringen till exempel.

Låt kristendomen vara en del religionsundervisningen och låt oss prata om dess påverkan på samhället på historiaundervisningen Björkis. Och låt inte Kristdemokraterna bestämma över religionen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *